Magkramper på resan – orsaker och vad du gör

Det är ett av resandets mest fruktade scenarier. Du har äntligen kommit fram, solen skiner, den första middagen var fantastisk – och så vaknar du på natten med knip i magen. Magkramper och turistmage kan drabba vem som helst, var som helst, och få en drömsemester att kännas oändligt lång. Den goda nyheten är att besvären oftast är ofarliga och går över av sig själva, och att du med rätt kunskap och ett litet reseapotek kan hantera dem och snabbt komma tillbaka till semestern. Den här guiden går igenom vad som kan ligga bakom, vad du gör om magen krånglar, vad du bör packa – och hur du tar dig fram på ett apotek utomlands.

Vad kan orsaka magkramper på resan?

Den vanligaste orsaken till magkramper utomlands är turistdiarré, även kallad turistmage eller resediarré. Den orsakas oftast av bakterier – ETEC är den vanligaste, men även campylobakter, salmonella och olika colibakterier förekommer – och ibland av virus eller parasiter. Smittan kommer nästan alltid via mat och dryck: förorenat kranvatten, isbitar gjorda på kranvatten, rå eller dåligt tillagad mat, kallskuret, råa grönsaker och frukt som sköljts i orent vatten, samt bufféer och gatukök där hygienen eller varmhållningen brister. I många länder är sjukdomsframkallande bakterier helt enkelt vanligare i mat och vatten än vi är vana vid hemma.

En närbesläktad orsak är matförgiftning, där bakterier bildat gift i mat som förvarats i fel temperatur. Men magkramper på resan behöver inte alltid handla om infektion. Ovan och kryddstark mat, en helt ny kosthållning, mer kaffe och alkohol än vanligt, uttorkning i värmen, stress och nya rutiner kan alla röra till magen. Inte sällan handlar det tvärtom om förstoppning, som är vanligt på resa när man dricker för lite och bryter sina vanor. Även åksjuka under långa transporter kan ge illamående och magont.

Tänk på att det ofta tar ungefär ett halvt till två dygn från smitta till att besvären bryter ut – det är alltså inte ovanligt att magen ställer till det först några dagar in på resan, eller till och med efter hemkomsten.

Har du däremot återkommande magkramper redan hemma, se till att reda ut orsaken och påbörja eventuell behandling i god tid innan du reser – då slipper du brottas med ett oklart eller obehandlat besvär mitt under semestern.

Vad gör du om magen krånglar?

Det viktigaste först: turistdiarré går oftast över av sig själv inom tre till fyra dagar, och de allra flesta behöver varken söka vård eller ta antibiotika. Kroppen sköter i regel jobbet själv. Under tiden är det här som hjälper.

Drick – det är A och O. När du kräks eller har diarré förlorar kroppen både vätska och viktiga salter, och risken för uttorkning är som störst i värme och vid feber. Drick mer än vanligt, men lite i taget och ofta – en matsked åt gången om det är svårt att få i sig. Allra bäst är vätskeersättning, som är sammansatt för att återställa kroppens vätske- och saltbalans. Använd rent vatten på flaska, te eller vätskeersättning, men undvik väldigt söta drycker, eftersom socker kan förvärra diarrén.

Vila och ät försiktigt. Låt magen lugna sig och börja äta vanlig mat i små portioner så snart du känner dig bättre. Undvik till en början fiberrik mat och kaffe, som kan trigga igång diarrén igen.

Receptfria läkemedel kan lindra tillfälligt. Det finns läkemedel som tillfälligt stoppar diarrén – exempelvis sådana som innehåller loperamid eller racekadotril – vilket kan vara skönt inför en flygresa. Men de botar inte infektionen, och de bör inte användas om du har hög feber eller blodiga diarréer, eftersom det kan vara tecken på en allvarligare tarminfektion. Rådgör med ett apotek om vad som passar dig. Får du sveda runt ändtarmen av diarrén kan du skölja i stället för att torka, och smörja med en fet kräm.

När bör du söka vård?

De flesta klarar sig utan vård, men det finns lägen då du bör höra av dig. Kontakta vårdcentral eller sjukvårdsrådgivning om något av följande stämmer:

• Du känner dig mycket trött och svag.
• Du kräks i mer än ett dygn utan att det avtar.
• Du har haft diarré i mer än en vecka.
• Du är torr i munnen, törstig, kissar lite och har mörk urin – tecken på vätskebrist.
• Du har en allvarlig underliggande sjukdom.

Sök vård genast om du får blodiga diarréer eller hög feber, eller om du har kraftig och ihållande magsmärta. Var också extra försiktig och uppmärksam när det gäller små barn, äldre, gravida och personer med nedsatt immunförsvar, som är känsligare för uttorkning och infektioner.

Ett bra tips: är du utomlands och osäker kan du ringa svensk sjukvårdsrådgivning på +46 771‑11 77 00 för hjälp att bedöma symtomen och få råd om du bör söka vård på plats.

Reseapoteket – vad du bör ha med dig

Ett litet, genomtänkt reseapotek gör stor skillnad om magen ställer till det långt hemifrån. Det behöver inte vara avancerat. Det här är bra att ha med:

• Vätskeersättning – det allra viktigaste vid magsjuka. Köp hemma på apoteket före resan, särskilt om du reser med barn.
• Medel mot diarré (stoppande) – för tillfällig lindring, med de förbehåll som nämnts ovan.
• Medel mot tillfällig förstoppning – vanligare på resa än man tror.
• Smärtstillande och febernedsättande – exempelvis sådant som innehåller paracetamol.
• Handsprit och våtservetter – för handhygien när tvål och vatten saknas.
• Åksjuketabletter om du är känslig under transporter.
• Probiotika (mjölksyrabakterier) kan tas ett par veckor innan avresa för att hålla tarmfloran i balans.
• Febertermometer.

Tänk särskilt på dina egna receptbelagda läkemedel: ta med tillräckligt för hela resan, packa dem i handbagaget, och behåll dem i originalförpackning med apoteksetikett där både ditt och läkarens namn framgår. För vissa länder och vissa läkemedel (som sömnmedel, lugnande och en del smärtstillande) krävs intyg – det kan apoteket hjälpa dig att utfärda. Kontrollera reglerna i god tid, exempelvis via Läkemedelsverket.

Att besöka ett apotek utomlands

Skulle du behöva fylla på eller få råd på plats är apoteket din bästa vän – men det kan kräva lite förberedelse.

Lär dig ordet och känn igen skylten. Apotek heter olika saker: pharmacy på engelska, farmacia i Spanien, Italien och Portugal, Apotheke i Tyskland och pharmacie i Frankrike. I många länder känns apoteket igen på ett grönt (ibland rött) kors.

Kan du namnet på det verksamma ämnet hittar du rätt snabbare. Varumärkena skiljer sig mellan länder, men det verksamma ämnet är ofta detsamma – så det är bra att veta att du söker exempelvis loperamid eller paracetamol snarare än ett svenskt produktnamn. En översättningsapp i mobilen är guld värd; det kan kännas knepigt att förklara ”diarré” och ”vätskeersättning” på ett främmande språk, men appen löser det på sekunder.

Ha rätt papper och försäkring. Reser du inom EU/EES eller Schweiz, ta med ditt EU-kort (Europeiska sjukförsäkringskortet), som ger dig rätt till nödvändig vård på samma villkor som landets invånare. Komplettera alltid med en reseförsäkring, som täcker sådant EU-kortet inte gör och som är extra viktig utanför EU. Ta med pass eller id-handling, och för receptbelagda läkemedel kan du behöva visa recept eller läkarintyg – originalförpackningen underlättar.

Be om hjälp och bli hänvisad rätt. I många länder kan apotekspersonalen ge råd och rekommendera receptfria läkemedel för lindriga besvär, och hänvisa dig vidare till läkare eller vårdmottagning om det behövs. Kom ihåg att reglerna skiljer sig åt – läkemedel som är receptfria i Sverige kan vara receptbelagda utomlands, och tvärtom. Ladda gärna ner en översättningsapp och spara nödnumren innan du åker (112 gäller i hela EU; utanför EU gäller andra nummer som du bör kolla upp i förväg).

Förebygg om du kan

Mycket går att slippa med sunt förnuft och god hygien. Den klassiska tumregeln lyder ”Boil it, cook it, peel it or leave it” – koka det, tillaga det, skala det eller låt bli. Drick vatten från förslutna flaskor och undvik isbitar av kranvatten, ät mat som serveras rykande het, välj frukt du kan skala själv, undvik rumstempererad mat, rå fisk och skaldjur av osäker hygien, och tvätta händerna ofta, gärna med handsprit när tvål och vatten saknas.

Planera i förväg

Magkramper hör tyvärr till resandets vardag, men de behöver sällan bli mer än ett irriterande avbrott. Med kunskap om orsakerna, fokus på vätska, ett välpackat reseapotek och en plan för hur du tar dig fram på apoteket på plats är du väl rustad. Lyssna på kroppen, sök vård vid varningstecknen, och låt magen återhämta sig – snart är du tillbaka på stranden, vandringsleden eller läktaren igen.

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid osäkerhet, kraftiga eller långvariga besvär, eller om barn, gravida, äldre eller personer med nedsatt immunförsvar drabbas, kontakta vård eller apotek – i Sverige via 1177, och från utlandet på +46 771‑11 77 00.